Publicerad i Tidningen Ridsport hösten 2005

Björn gör come back efter sjutton år – tre hästar kvalade till Breeder´s

Vad gör en uppfödare som har siktet inställt på Breeders, när beridaren och sambon, plötsligt får en släng av graviditet mitt i förberedelserna? Och vad gör man när tränaren och medhjälparen drabbas av samma ”åkomma” ungefär samtidigt? Jo, man får helt enkelt dra på sig ridstövlarna och sitta upp själv! Om ett par veckor deltar Björn Skogsberg i Breeders-finalen på Flyinge med sin egenuppfödda Cést la Vie.

– Min sambo Åsa (Zetterdahl) var mitt upp i utbildningen av C´est la Vie (e: Cortez-Irco Marco) när hon blev gravid med vår Isac. Samtidigt blev Monica Karlsson som hjälpt till och utbildat och tävlat en del på våra hästar, också gravid. Då sa jag på skämt ”då rider jag väl själv då”! Det var förra våren och då hade jag, med något litet undantag, inte suttit på en häst på 17 år, säger Björn och ler.
Med tiotalet hästar i stallet, en gård att sköta, ett heltidsarbete som säljare och två man kort i verksamheten blev det en tuff period för familjen Skogsberg.
– Vi hjälptes åt så gott vi kunde och höll igång hästarna. Vi har haft och har fortfarande mycket hjälp av mina syskon och syskonbarn och i sensomras kom Cecilia Sterner till gården som beridarpraktikant. Mina föräldrar hjälper också till väldigt mycket, utan dem hade det inte fungerat.

Och fungerar gör det uppenbarligen för 33-åringen från Trollhättan har gjort en utmärkt come back på hästryggen för han har nu själv kvalat in sin femåring C´est la Vie till finalen i Breeder´s Trophy i Flyinge senare den här månaden.

– I kvalens fyra starter fick vi tre nollor och bara ett nedslag, säger Björn som ursprungligen hade tänkt låta någon annan ryttare ta över C´est la Vie i finalen.
– Jag ville ge hästen de bästa förutsättningarna som går när vi nu kommit så här långt, men då sa folk till mig att ”det är väl klart att du ska rida henne själv, när det är du som kvalat in henne”. Det är helt emot min metodik men den gamla tävlingsinstinkten vaknade till liv, så nu ska vi åka till Flyinge och ha roligt! säger Björn med glimten i ögat.

Björn är uppvuxen på gården Bol utanför Trollhättan. Han red ponny hela ponnytiden och hann även med några ritter på stor häst, innan han lade av helt till förmån för fotbollen. Ett trasigt knä satte dock brutalt punkt för fotbollskarriären.

– Jag hade precis fått erbjudande om att provspela för två allsvenska lag så visst sved det, säger Björn som idag verkar ha kommit över att han aldrig blev något fotbollsproffs.

Det har alltid funnits hästar på gården och mamma Ingvor och pappa Lennart födde upp travhästar. Steget från fotboll till hästavel är därför inte så stort som det kan tyckas.

– Jag har alltid varit intresserad av avel. Och 1994 när jag insåg att det inte kunde bli något av fotbollen, köpte jag halvblodsstoet Sunshine (e. Irco Marco – Montal XX) av mina föräldrar och på den vägen är det. Idag är Sunshine ELIT-premierad och hon lämnar fortfarande väldigt fina avkommor.

Björn tog över föräldragården för tre år sedan och har förvandlat den tidigare mjölk- och växtgården till en häst- och växtgård. Det står för närvarande 12 hästar i stallet, det finns plats för ett par till och efter viss ombyggnation finns det snart plats för ytterligare sex. Halvblodsaveln som bedrivs på gården är huvudsakligen inriktad på hopp även om Åsas ankomst till Bol har gjort att Björn börjat tänka lite annorlunda.

– Åsa är dressyrinriktad och har ridit både medelsvår dressyr och fälttävlan. Det har gjort att vi nu behåller hästarna längre än tidigare. Vi slussar sällan dem vidare innan de är utbildade upp till Lätt A i både dressyr och hoppning.

Att syssla med avel handlar mycket om tur, menar Björn, men också om att göra medvetna val.

– Jag är övertygad om att stomaterialet spelar en mycket stor roll även om jag är mån om att de hingstar jag väljer också ska ha presterat ordentligt. Han räknar upp några av de hingstar som använts i aveln på Bol; Quidam de Revel, Robin Z, For Feeling, Levantos med flera. Hans målsättning är att producera riktigt bra sporthästar som elitryttarna vill ha och flera av hans hästar har gått med ryttare som Malin Baryard, Helena Lundbäck och Rolf-Göran Bengtsson.

När lastbilen styr mot Flyinge och Breeder´s om ett par veckor är det inte bara femåringen C´est la Vie som har lastats. Björn tar också med sig C´est la Vies lillasyster; fyraåringen Létoile de Bol (e: Quite Easy – Irco Marco) – även kallad ”Bollen” – uppfödd och ägd av Björn. Cecilia Sterner har tränat och kvalat in ”Bollen” till fyraårssemifinalen. Dessutom har treåringen La Petite Dilana (e: Nupilot – Jasper) uppfödd av Björn men ägs av Björns syster med familj, tagit sig till final.

Tre hästar från Bol till årets Breeder´s alltså och den ena dessutom inkvalad av Björn själv. Inte illa för en gammal avdankad fotbollsspelare som precis tagit sig upp i sadeln igen. All träning för Lennart Lindelöw den senaste tiden har betalat sig. Är han nervös?

– Jo, men jag sover gott om nätterna! Visst vore det roligt om det gick väldigt bra, men ambitionen är att ta mig och C´est la Vie runt banan med äran i behåll och slippa rida ut bakvägen, säger Björn Skogsberg.

//Anna Carlsson-Käck

Bilder:

Bjorn_cest_la_vie.jpg

Alla.jpg

Hästar på väg till Flyinge och Breeder´s Trophy: C´est la Vie med Åsa Zetterdahl, Létoile de Bol med Cecilia Sterner och La Petite Dilana med Björn Skogsberg och sonen Isac, 1 år.